En liten jämförelse

Fish Tank är en alltigenom fantastisk film. Men så har den ju också blivit upphöjd till skyarna. Ändå lyckades den med det svåra att överträffa mina skyhöga förväntningar. Jag har läst att skådespelarna inte fick veta vad som skulle hända i varje scen förrän just innan den skulle spelas in, och så kände jag som tittare också - jag hade verkligen ingen aning om vilka vändningar filmen skulle kunna ta. Huvudrollsinnehavaren är debutant och så otroligt bra, hennes Mia känns verkligen på riktigt, hennes tystnad lika väl som hennes inre frustration som oftast tar sig uttyck i svärord. Man känner med henne från början till slut.

Nyligen såg jag också An Education och blev så hemskt besviken. Den har väldigt många likheter med Fish Tank, en s.k "coming of age"-historia. En ung tjej är med om något omvälvande (detta "omvälvande" är i båda fallen är en äldre man) under sin resa från flicka till kvinna. Men An Education funkar bara inte för mig. Huvudpersonen Jennie, här spelad av supersöta Carey Mulligan, känns inte trovärdig. Hon är för lillgammal och kaxig. (Lillgammal funkar endast hos Rory i småputtriga Gilmore Girls, men i filmsammanhang tycker jag det mest är äckligt irriterande.) Hon känns för tuff och cool, man tvekar liksom aldrig, man VET hela tiden att hon kommer att klara sig. Mia i Fish Tank är också tuff, men bräcklig på insidan, och därför värker hjärtat för henne. I Fish Tank är mörkret närvarande hela tiden, i An Education existerar det inte ens. Det är en väldigt snygg film med många snygga karaktärer, så man tänker faktiskt lite "synd på så rara ärtor".