Är väldigt sömnig idag, och var det igår också. Mest beror det kanske på en sömnfattig helg, men antagligen också på årstiden. Jag tillhör dock inte alla dem som jämt och ständigt beklagar sig över vintern, eller det kanske jag gjorde någon annan vinter något annat år, men inte i år i alla fall. Jag ser lite på januari och februari som årets måndag/tisdag. Det låter ju alldeles förfärligt trist och deppigt, men faktum är att det finns något otroligt tryggt och vilsamt över dessa två veckodagar och dessa två månader. Livet går sin gilla gång och man är ganska nöjd. Sen kommer helgen och rubbar den där balansen. Plötsligt ska man ta tag i sitt liv och se till att det händer saker. Bra saker, som man sen ska kunna leva på resten av vardagsveckan. Missförstå mig inte, jag älskar helgen...det är ju den jag lever för och hela tiden ser fram emot. Men blir den då misslyckad blir det hemskt ångestfyllt. Våren är årets fredag och sommaren lördag. Det är då allt underbart ska ske och då gäller det ju också att ta tag i saker och se till att det gör det. Förstår ni nu varför jag vill hålla kvar vintervardagen lite till? Det gör ju så ont när knoppar brister!(Bilder från i julas, då man fortfarande blev barnsligt lycklig av snön...)
No comments:
Post a Comment