Nu har jag varit borta en liten vecka, och varit pa semester i Provence. Vi hyrde ett "slott" med familj och vanner och har haft det valdigt mysigt. Jag kom hem i morse och blev genast deprimerad. har ar liksom allt som vanligt och Sushi vagrade nastan hamta mig, den javeln. Mamman har redan hunnit redogora for kvinnans roll i hemmet (hos oss kineser, ar det kvinnan som haller ordning hemma, killarna bryr sig inte, sa du maste stada upp efter dem ocksa...eeh okej?) Och imorgon fortsatter jag pa McDonalds. Buhuuuuu!!! Med lite tur kanske jag kan byta jobb snart, jag har namligen en intervju pa onsdag pa ett lyxhotell! George V heter det. Jag ar forhoppningsfull.
Jag saknar redan min familj och alla de andra. Mest saknar jag kanslan av att kanna sig hemma och att liksom ha sin sjalvklara plats. Har kanner jag mig som en utboling hela tiden. Det ar trist.